Timja är lugnare.
Hon är duktig.
Till och med bra.
Något har hänt.
Timja har inte längre de där "hysteriska lekpauserna" eller de evighetslånga kvällsrace:en. Hon tycks ha slutat med allt det där. När hon kommer hem från (de allt mer lugna) promenaderna så traskar hon lugnt in i lägenheten, tar en leksak, och lägger sig på golvet och börja tugga. För en vecka sedan störtade hon in i lägenheten efter promenaderna och välte upp och ner på alla sina leksaker och galopperade runt som en galning, men nu är hon...civiliserad. Hon har bara en av sina vassa tänder kvar - kan hennes lugna temperament bero på tandlossningen? Oavsett så är det OERHÖRT skönt och lugnt nu i huset. Men man blir ju lite orolig över en sådan plötslig förändring - vågar man lita på den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar