Hundträff/promenad i Bunketorp

Idag har Timja gått 5 km i Bunketorp tillsammans med 13 andra hundar. Backe upp och backe ner, backe upp och backe ner... Blev hon trött? Nej. Blev jag trött? JA!

Hon gick dock förvånansvärd bra, och när jag väl hade henne okopplad så störde hon inte de andra hundarna utan höll sig till min sida. Imponerande Timja!! Nu ligger hon helt avdeckad här hemma och väntar på maten. Träningen går framåt!

Slottskogen med mera

Igår vann Timja en tur till Slottskogen och fick busa av sig i hundhagen. Tog självklart tillfället i akt att träna henne samtidigt - inkallning, stopp etc medan hon lekte med de andra hundarna. Fungerade rätt bra måste jag säga - Timja stannade upp och försökte bana sin väg mot mig - det var de andra hundarna som gjorde det svårt då de inte ville släppa iväg Timja från buset :)

Dock så tränade jag henne lite extra INNAN hundhagen. I vanliga fall vet hon vad som är på gång redan när vi går av från spårvagnen, och därefter är det svårt att få någon uppmärksamhet från henne. Men nu kunde vi gå lugnt och fint hela vägen bort till hagen - men när hon såg de andra hundarna springa runt där inne blev hon koko. Därefter var ögonkontakt helt menlöst. Hon drog och fånade sig som bara den. Jag tvärstannade och satt mig på huk och satt så i säkert 6-8 minuter innan hon slutade gny och faktiskt kunde få lite ögonkontakt. DÅ lät jag henne gå in i hagen. Pust! Men jag inbillar mig själv att det i alla fall var en bra träning.

När det gäller gående i koppel så märker både jag och Pär av att hon blivit lugnare och drar mindre. I många fall är det riktigt behagligt att gå med henne. Ju långsammare vi går desto tydligare blir hennes "perfektion", men å andra sidan tar det långsamma tempot död på oss, så vi vill gärna försöka gå lite snabbare men ändå "snyggt" med henne.

Igår fick hon även en helkroppsomvårdnad. Hon fick sig en heldusch, sina klor klippta, pälsen mellan klorna, pälsen blev kammad och tänderna borstade. Därefter gick vi ut på altanen och gottade oss i vårsolen. En fin dag men andra ord!

Kissinödig - o ja!

Idag chockade Timja oss med att dubbelkissa - inomhus!

Det händer fortfarande titt som tätt att Timja blir lite för glad när Pär kommer hem från jobbet, eller när mamma hälsar på, så att det blir en liten blöt fläck på golvet. Men idag stod vi som frågetecken: dels så kissade hon när jag kom hem (hade varit och handlat, max 30 min) och sedan superkissade hon när Pär kom hem - TROTS ATT JAG HÖLL HENNE I FAMNEN!!! Vad ska man tro egentligen? Vi börjar nästan misstänka att hon har något fel på blåsan, för så här ska det inte vara väl? Nåja. Det är bara att ta en djupt andetag och styra sina steg mot städskåpet.

Sedan vill jag bara göra reklam för takterasser och hur bra hundhagar dessa kan vara. Timja ÄLSKAR vår "takterass", där kan hon skutta och fåna sig hur mycket som helst. Efter nyår låg det skräp över allt på taket och hon fann sig genast massa nya, roliga leksaker. En av dessa har hon fortfarande kvar - vet inte riktigt vad det är, någon slags rulle som har delat sig i två. Hur som helst så är det Timjas absoluta favoritleksak!

Färdigt löpt - för denna gång

Nu har Timja löpt färdigt - både Timja och husse/matte tycker det är skönt att slippa trosorna. Men hon har varit väldigt snäll och har låtit trosorna sitta på under hela tiden, bortsett från ungefär sista dagen då Timja tyckte det var smart att tugga sönder kardborrbandet och gömma trosorna under soffan.

Timja löpte ovanligt länge tycker vi. Hon blödde i ca 4 veckors tid. Vad vi har hört så är 2-3 veckor vanligaste. Men å andra sidan är Timja ingen "vanlig" hund. Hon är Timja. Med allt vad det innebär.

Snart ska hon få sig en ordentlig promenad genom Vasastán då vi ska hämta upp husse från jobbet. Vi får se hur hon klarar det!